Jag älskar när människor jag möter och pratar med är öppna.



 Öppna för det man har att dela med sig av. Och man delar med sig av somliga saker för att man tror så mycket på dem, och har så positiva erfarenheter av dem. Och de gör så gott på många olika plan. Så man vill att de underbara människor man möter oxå ska få ta del av allt det bra!

 Därför är det så otroligt tråkigt när man möts av ointresse. "Nej, det är inget för mig" säger de, fast de inte gett det en chans, kanske inte ens lyssnat klart.

 De missar ju så mycket!


Varför är det så svårt för många människor att vara öppna för nya saker?
 Varför så envist hänga fast vid det gamla vanliga, som kanske egentligen inte alltid är det allra bästa, varken för den ena eller den andra?
 Hur kan de veta att inte det nya är bättre än det gamla när de inte ens är villiga att testa eller lära sig mer?
 Varför blir en del i vissa fall nästan aggressiva när man föreslår ett nytt sätt att tänka eller agera?
 Varför ska de vända taggarna utåt och nästan av princip sluta lyssna och istället komma med dåliga argument mot det jag pratar om?


 Det finns dock en handfull människor som reagerar positivt när man kommer med "alla dessa nya idéer" som jag tydligen har. Det är så befriande att se och höra en liten glöd i dem när man presenterar det nya för dem. 
 Det betyder långt ifrån alltid att de tänker testa eller lära sig mer om det man berättar.

Men de är åtminstone öppna för det jag berättar. Och tycker inte jag är ett ufo när jag berättar om no poo´, menskopp eller genus-tänk. Eller vad det nu må vara.


 Jag må vara påstridig i en del diskussioner, men jag tror mest jag är ute efter en ärlig chans. När jag inte ser den komma, när jag märker att det saknas den där glöden hos lyssnare, så blir jag ännu mera påstridig och antagligen tjatig i deras öron. 

 Det är inte för att jag prompt vill att alla ska leva, tänka och tycka som jag.

 Det är för att jag vill att alla ska se, verkligen SE vilka andra möjligheter det finns, som inte är det där gamla vanliga, som de använder eller gör av gammal vana. Jag vill ge dem en ärlig chans att se det nya.


 Och det är faktiskt för att jag bryr mig om personerna. Det som jag tycker är så bra, vill jag att andra oxå ska få uppleva.

 


 Så därför är det som sagt så skönt med människor som är öppna för nya saker. De behöver man inte vara påstridig mot. De behöver man inte övertyga. Och man slipper känna sig som ett ufo.


 

 Jag vet inte hur jag själv är mot andra som presenterar nya saker för mig. Jag vill gärna vara öppen. Jag vet att jag kan ta ganska lång tid på mig att ta till mig det nya ibland.

 Jag tror att om jag var dålig på det innan så är jag bättre nu. Och ännu bättre kommer det kanske bli? 

 För jag har ju faktiskt gjort en del förändringar i mitt liv det senaste året. Jag har slutat använda tampong och istället börjat använda miljövänliga, kroppsvänliga, ekonomiska menskoppen. Jag har slutat misshandla mitt hår med shampo och stylingprodukter. Och jag har börjat tänka genusmedvetet.


 För jag har fattat att det nya inte är farligt. 
 Det nya kan vara till min och andras fördel!


 Det, ni!