Lördag morgon.
Lite segstartad sådär.

Myser med barnen i soffan under täcket. Förvisso till barnprogram. Jag är ganska trött på barnprogram.


 Men jag reagerade över en sak. Ja, jag har ju inte riktigt varit insatt innan. Och således inte reflekterat över problemet. Men nu är jag lite mer insatt.

 Men av de 5 barnprogram jag sett bara idag, har det varit på en höft ca 30-35 karaktärer totalt. Och av dessa har endast 8 varit tjejer. Åtta???? Och då har inte en enda av dem haft någon huvudroll.

 Det är likadant med barnfilmer. Och serietidningar. Och böcker. Om det är en tjej i huvudrollen, vilket alltså inte är så vanligt, så är det en supertjejig tjej. Med rosa, fjärilar, blommor, vackra klänningar, gullligull. Det är med andra ord inte "okej" för en tjej att köra brandbil, gå på skattjakt, köra racerbil och så vidare i den stilen. Däremot ska flickorna vara söta blommor, eller bara vara väna, försvarslösa och vackra prinsessor. Eller ha biroller, vara små sidekicks.


 Jag vill se mera filmer och barnprogram, och läsa fler böcker och tidningar, om lite tuffare flickor, kanske riddare eller snickare, som gör samma saker som pojkarna och det helt naturligt. Lika gärna vill jag se mjuka, känsliga pojkar baka kakor och ta hand om kattungar. Jag vill att mina barn ska växa upp med uppfattningen att alla kan göra samma saker, oavsett om man har snippa eller snopp. Jag vill att de ska förstå att alla är lika. Värda lika mycket.


Jag vill att alla barn ska ha alla möjligheter. Det börjar med kläder, leksaker, barnprogram och filmer, böcker, och sättet vi talar till dem och ser på dem.



 Alla människor får naturligtvis göra som de själva vill. Och jag vet att det är svårt att ta det steget att engagera sig i en sån här stor, grundläggande fråga. Mig har det tagit 4 år av föräldraskap. Många foruminlägg har skymtats i mängden, många blogginlägg har lästs halvhjärtat. Men nånstans började fröet att gro. Och 4 år senare har det tagit sig igenom jorden och ut i världen.

 Men jag ser det som min plikt att åtminstone försöka komma åt de som ännu inte insett hur viktigt detta med genus och jämställdhet är. Få dem intresserade. Få dem att förstå att det är vi som föräldrar som har möjliheten att förändra människors syn på varandra, och sig själva, och samhället.


 Jag har fortfarande mycket kvar att lära. Jag har bara läst en halv bok om saken, för tusan!

 Men jag är ändå en bra bit på väg. Jag har fattat!

 Äntligen!